Nyheter - utrikes

Minst 60 personer uppges döda och 145 skadade efter en skjutning i ett konserthus i Moskva. Ryska myndigheter klassar händelsen som en terrorattack. IS har tagit på sig dådet, rapporterar AFP.

På fredagskvällen vid 18-tiden larmades det om en skjutning i konserthallen Crocus city hall i Krasnogorsk i Moskva.

Minst tre personer i kamouflagekläder öppnade eld i entréhallen och i konsertlokalen. En explosion ska ha hörts och byggnaden började sedan brinna. Taket på byggnaden rasade.

I videoklipp på sociala medier syns människor fly lokalen. Obekräftade bilder visar också flera personer som går runt och skjuter mot människor – både inne i konsertlokalen och i vad som ser ut att vara foajén.

– Vi hörde skott, men förstod inte vad som hände. Sedan såg jag hur terroristerna gick in och avlossade skott, säger vittnet Nikolaj till Reuters.

Enligt uppgifter i ryska medier ska gärningsmännen ha anlänt till platsen i en vit Renault, som de sedan ska ha flytt i.

Många döda

Enligt ryska myndigheter ska minst 60 personer vara döda och 145 skadade. Minst tre barn ska finnas bland de döda, enligt ryska hälsomyndigheter.

Ryska kulturdepartementet meddelade på fredagskvällen att alla offentliga evenemang i landet ställs in de kommande dagarna.

Säkerheten på flygplatser och tågstationer har skärpts.

IS tar på sig dådet

Terrorgruppen IS Khorasan säger sig ligga bakom skjutningen. På Telegram skriver gruppen att medlemmar ”attackerade en stor folksamling i utkanten av Rysslands huvudstad Moskva”.

Ryssland har ännu inte uttalat sig officiellt om vem eller vilka som kan ligga bakom dådet.

Så sent som den 7 mars varnade USA:s ambassad i Ryssland för att en IS-gren planerade ett dåd i närtid i Moskva. Varningen gällde offentliga tillställningar, inklusive konserter, enligt Washington Post.

Populärt konserthus

Crocus City Hall är ett populärt konserthus som rymmer 6 000 åskådare. På fredagskvällen skulle det ryska rockbandet Piknik spela, men bandet hade inte hunnit kliva på scenen.

– Det ska ha varit utsålt till den här konserten. Det var mycket folk, säger Erik Norbergh, SVT:s reporter med Rysslandsfokus, i SVT:s direktsändning.

EU har världens strängaste regler för GMO.  Det gör det omöjligt att använda nya genetiskt framtagna grödor som skulle minska användningen av bekämpningsmedel och gödsel. En del av dessa grödor skulle också öka avkastningen.

GDPR är svårt. Det har självaste EU-kommissionen nu fått erfara då Europeiska dataskyddsstyrelsen finner brister i dess användning av Microsoft 365.

EU-kommissionen använder sig av Microsoft 365, men har inte gjort tillräckligt för att följa GDPR-lagens stränga regler kring hanteringen av personuppgifter. Det finner Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPS) i en dom som ålägger kommissionen att korrigera sitt bruk av tjänsten senast 9 december 2024.

Kommissionen har inte varit tillräckligt specifik i vilka typer av personuppgifter som samlas in och för vilka specifika och uttryckliga ändamål, säger EU:s datatillsynsman Wojciech Wiewiórowski i ett pressmeddelande. Kommissionen har brutit mot reglerna både som personuppgiftsansvarig och kring nyttjandet av tredje part för personuppgiftsbehandling.

EDPS startade en utredning av EU-kommissionens användning av Microsofts molntjänst i maj 2021 men blev alltså färdig först nu. Fram till juli 2023 fanns inget avtal kring överföring av personuppgifter om EU-medborgare till organisationer i USA, men Microsoft har hela tiden fortsatt att placera data även i hemlandet. EDPS har nu beordrat kommissionen att stoppa alla överföringar av personuppgifter via Microsoft 365 till länder som inte täcks av något dataskyddsavtal med EU.

Kommissionen måste även ändra sina avtal med Microsoft så att det tydligt framgår exakt vilka personuppgifter företaget ska samla in och behandla, och i vilka syften. Varken kommissionen eller Microsoft har ännu kommenterat domen.

#eu #microsoft

Mångmiljardböter och uppdelade företag kan bli följden när EU spänner musklerna mot de globala techjättarna. Nu varnas för "atombomber" snarare än parkeringsböter mot bolagen.

Nästan på rekordtid förhandlade EU-maskineriet härom året igenom sina två stora nätlagar – tjänstelagen DSA och marknadslagen DMA.

"Från och med nu förändrar vi onlineutrymmet över hela världen. Tack vare DMA garanterar vi rättvis konkurrens, bekvämare läge för konsumenterna och nya möjligheter för småföretagen", stoltserade Ivan Bartos, digitaliseringsminister i ministerrådets dåvarande ordförandeland Tjeckien när lagen definitivt blev klar i juli 2022.

Nu träder de nya reglerna i kraft.

Höga böter

DMA är regelverket för hur de allra största plattformarna ska hantera konkurrensen utan att det blir orättvist. Nu ska de inte lika enkelt kunna favorisera sina egna produkter och automatiskt styra vidare den som startar webbläsare, handlar eller vill ladda ner en app.

EU-kommissionen varnar för tuffa smällar vid felsteg. DMA öppnar för böter på motsvarande upp till 20 procent av bolagens globala omsättning, vid upprepade förseelser. I exempelvis Microsofts fall skulle det därmed i värsta fall kunna handla om drygt 500 miljarder kronor.

– Företag som visar sig inte göra rätt kommer att drabbas av hårda sanktioner, lovar inremarknadskommissionären Thierry Breton i en intervju med nyhetsbyrån AFP.

Apple krävs på miljarder

En fingervisning gavs i måndags då Apple krävdes på cirka 20 miljarder kronor i ett tidigare fall för konkurrensbrott om musikströmning. En jättesumma för de flesta – men bara 0,5 procent av omsättningen. Och dessutom en siffra som i avskräckande syfte höjdes rejält för att enligt EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Vestager inte bara ses som en "parkeringsbot".

Företagen kan framöver också beordras att sälja av delar av sig själva, vilket beskrivits som rena "atombomben".

EU-kommissionen gör sig nu redo att agera inför torsdagens ikraftträdande – men tar ännu inte ut några segrar på förhand.

– Allt i DMA kommer inte att fungera från dag ett. Jag har varit här i tio år och sett ganska många konkurrensfall och ganska mycket kreativitet när det gäller att ta sig runt våra regler, konstaterade Vestager i måndags.

Fakta

Det här är DMA

Digital Markets Act (DMA) är ett EU-regelverk riktat mot grindvakter (gatekeepers).

De första bolagen som utsågs den 6 september är de amerikanska teknikjättarna Alphabet (Google), Amazon, Apple, Meta och Microsoft, liksom kinesiska Bytedance (Tiktok).

Listan väntas snart bli utökad, av exempelvis Booking och X (tidigare Twitter).

Enligt DMA måste jättarna ge affärsanvändarna tillgång till data, låta dem teckna avtal med slutkund utanför jättarnas plattformar, samt i vissa fall tillåta tredjepartsaktörer att samverka med de egna tjänsterna.

Jättarna får inte heller favorisera egna produkter rankningsmässigt, eller hindra kunder att avinstallera förinstallerad mjukvara, eller samla data utanför kärnplattformen utan medgivande.

Här syns några av spillrorna från en ballistisk KN-23/24-missil, tillverkad i Nordkorea, som Ryssland avfyrat mot staden Charkiv i Ukraina. Conflict Armament Research (CAR).

Nordkorea och Ryssland är starkt beroende av elektronik från USA och Europa. Det visar analysen av en ballistisk missil från Nordkorea som Ryssland avfyrade över Ukraina.

På morgonen den 2 januari inledde Ryssland en omfattande attack mot de ukrainska städerna Kiev och Charkiv.

Över 30 stora iranska attackdrönare, 70 kryssningsmissiler och flera ballistiska missiler avfyrades över de två städerna. Sex personer dog och över 100 skadades i attacken.

Nu visar det sig att minst en ballistisk missil, som tillverkats i Nordkorea och fyllts med västerländsk teknik, användes i attacken.

Slutsatsen drogs efter en undersökning av spillrorna från missilen som utfördes av det brittiska säkerhetsföretaget Conflict Armament Research (CAR).

Genom att jämföra med andra kända ballistiska missiler bedömer CAR att den undersökta missilen är av typen KN-23 eller KN-24, vilket är en nordkoreansk ballistisk kortdistansmissil med en räckvidd på upp till 690 kilometer, liknande den ryska Iskander-missilen.

Ballistiska missiler flyger som namnet antyder i ballistiska banor, vanligtvis utanför jordens atmosfär, och klassificeras efter sin räckvidd. De skiljer sig från kryssningsrobotar genom att de rör sig mycket snabbare och vanligtvis når hastigheter på 3 000 km/h vid nedslaget, vilket gör dem svåra att försvara sig mot.

CAR har hittat 290 elektroniska komponenter, de flesta från missilens navigationssystem. 75 procent av dem tillverkas och säljs av företag i USA, medan 16 procent kommer från europeiska företag.

Totalt har CAR hittat komponenter från 26 företag, baserade i bland annat USA, Kina, Tyskland, Japan, Nederländerna, Singapore, Schweiz och Taiwan. Av säkerhetsskäl har CAR inte offentliggjort namnen på de amerikanska och europeiska företagen.

Upptäckten visar att Nordkorea är kapabelt att tillverka ballistiska långdistansrobotar trots omfattande internationella sanktioner sedan 2006.

Enligt CAR-rapporten har Nordkorea ”utvecklat ett robust inköpsnätverk som kan kringgå sanktionssystem och som har funnits i nästan två decennier utan att upptäckas.”

Effektiv missilproduktion

Lika anmärkningsvärda är datumstämplarna på missilen. Hälften av de komponenter som identifierats från missilen är försedda med ingraverade datumkoder, och merparten av dem har gjorts mellan 2021 och 2023.

Om datumstämplarna är korrekta uppskattar CAR att missilen måste ha monterats tidigast i mars 2023. Det betyder att Nordkorea är effektivt och snabbt när det gäller att tillverka, montera och skicka missiler till Ryssland.

Här syns missilens framsida. Mönstret och sättet som bultarna är monterade på påminner om tidigare bilder av KN-23/24-missilen. Conflict Armament Research (CAR).

Här är en bild från en nordkoreansk missilfabrik, tagen den 11 februari i år, som visar KN-23/24-missiler. NK News.

Många av komponenterna har inte utvecklats specifikt för militära tillämpningar och kan därmed köpas fritt i amerikanska och europeiska butiker.

Sanktionerad västerländsk elektronik förs in i Ryssland och Nordkorea på två sätt. Den ena är via vanliga smugglingsvägar. Förra året åtalades och dömdes en rysk medborgare för att ha brutit mot sanktionerna genom att smuggla ut elektronik från USA, som han sedan sålde till FSB i Ryssland och till Nordkorea.

Den andra vägen går via företag i tredjepartsländer som Kina, Turkiet eller Förenade Arabemiraten, som kan köpa elektronikprodukterna lagligt.

Det är inte första gången som teknik från NATO-länder förekommer i ryska vapensystem och rysk ammunition.

Förra året granskade KSE-institutet vid Kyiv School of Economics 58 olika beslagtagna militära fordon och system, däribland stridsvagnar, helikoptrar och övervakningssystem. Här hittade de mer än 1 000 utländska komponenter, främst amerikansk chipteknik från företag som Analog Devices, Intel, Texas Instruments och AMD.

År 2022 dokumenterade CAR att de drönare som Ryssland använder mest, iranska Shaheed 131 och Shaheed 136, är starkt beroende av amerikanska och europeiska komponenter, vilket punkterade det tidigare antagandet att Irans drönarprogram var ett resultat av inhemsk teknik och produktionskapacitet.

Genomdrivande av sanktioner under lupp

Den nya CAR-rapporten kommer bara några dagar före tvåårsdagen av den ryska invasionen av Ukraina. I samband med detta förväntas EU lägga fram ett nytt sanktionspaket mot Ryssland, det 13:e i raden.

Anders Overvad, chefsanalytiker på Think Tank Europe, påpekar i en ny analys att de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland fungerar, eftersom Ryssland nu förlitar sig på sämre och dyrare alternativ för ett stort antal varor. Men Ryssland får fortfarande tag i västerländska varor, och därför måste man fortsätta att stärka sanktionerna.

Här syns resterna av den missil som träffade Charkiv den 2 januari. Conflict Armament Research (CAR)

Det är inte bara Ryssland som köper missiler och annan militär utrustning från Nordkorea. Hamas använde nordkoreanska granater i sin attack mot Israel den 7 oktober, liksom Houthi-rörelsen i Jemen, som har avfyrat nordkoreanska missiler i flera år.

Utvecklingen visar att spridningen av rysk, kinesisk och nordkoreansk missilteknik har förändrat den globala säkerhetspolitiska balansen.

”I synnerhet Kinas och Nordkoreas vidareutveckling av de första ballistiska missilerna från Ryssland har inneburit att ingen region i världen idag är fri från risken att bli måltavla för missiler från dessa länder”, har Jens Wenzel Kristoffersen, analytiker vid Centre for Military Studies vid Köpenhamns universitet, tidigare sagt till Ingeniøren.

Den här artikeln har tidigare varit publicerad i danska ing.dk. Ny Teknik översätter och publicerar utvalda artiklar exklusivt för prenumeranter, som en del i ett samarbete mellan tidningarna.

#samhälle #missil #nordkorea #ryssland #topp #vapen #ukraina

Ungerns president har skrivit under Sveriges Natoansökan, rapporterar Reuters. Nu ska dokumentet skickas till Washington, vilket innebär att Sverige inom kort kan vara fullvärdig medlem i Nato.

Ungerns behandling av Sveriges Natoansökan är avklarad. Under tisdagens skrevs ratificeringen av Sveriges ansökan under av landets nyvalde president, Tamás Sulyok, rapporterar Reuters.

– Mycket positivt, säger Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M).

Beskedet kommer efter att det ungerska parlamentets talman i sin tur undertecknat Natoansökan i lördags.

Underskriften av Sulyok var det sista steget i landets ratifikationsprocess.

– Nu kan de sista stegen rulla igång och papperna levereras till Washington. Sverige kommer att gå med i NATO den här veckan, säger SVT:s Brysselkorrespondent Ulrika Bergsten.

Billström till Washington

Nu skickas dokumenten till Washington DC och det amerikanska utrikesdepartementet där de deponeras, alltså låses in.

– Sverige är med största sannolikhet NATO-medlemmar inom den närmaste veckan, säger SVT:s USA-korrespondent Fouad Youcefi.

Sveriges utrikesminister Tobias Billström ska också resa till USA för att lämna in Sveriges anslutningsdokument i Washington DC. När det är gjort blir Sverige officiellt Natomedlem.

Nu är det officiellt: Reddit ska listas på börsen. Samtidigt offentliggör företaget ett avtal som ger Googles AI tillgång till allt användarna har skrivit.

Reddit har nu offentligt gått ut med flera förändringar det har gått rykten om. Under torsdagen lämnade företaget in sin ansökan om börsnotering till amerikanska finansmyndigheten SEC, som avslöjar att företaget planerar att listas på New York-börsen med symbolen RDDT, rapporterar The Verge.

Ansökan till SEC avslöjar vidare att Reddit hade intäkter på 804 miljoner dollar förra året men gick med knappt 91 miljoner dollar i förlust, och att företaget planerar något relativt ovanligt. Reddit ska nämligen ge trogna användare och moderatorer chansen att köpa in sig samtidigt som institutionella investerare.

Samtidigt har Reddit offentliggjort det avtal kring AI-träning på användarnas inlägg som Bloomberg rapporterade om häromdagen. Bloomberg visste inte vilket företag som är villigt att betala 625 miljoner kronor om året för tillgång till de över miljarden inläggen på Reddit, vilket nu visar sig vara Google.

Avtalet innebär att Google får tillgång till Reddits data-API så att det kan hämta inlägg och kommentarer i realtid, både för att träna nya AI-modeller och för att kunna visa bättre sökresultat från sajten. Reddit får, utöver pengarna, tillgång till Googles Vertex AI-tjänst som ska förbättra sökresultat.

#google #reddit

Men ryktet om Switch 2-förseningen påverkade aktievärdet.

Den japanska ekonomitidskriften Toyo Keizai (japanska) rapporterar att speljätten Nintendo nu är Japans rikaste företag sett till tillgångar minus skulder, med uppskattade tillgångar på runt 119 miljarder kronor. Kombinerat med det faktum att företaget inte har några som helst skulder, innebär det att det går rätt bra för Mario & co.

Andra japanska spelföretag på listan inkluderar Bandai Namco (25:e plats), Square Enix (38:e plats) och Konami (50:e plats), för att nämna ett fåtal. Nyheten om att släppet av "Switch 2" kan ha skjutits upp till nästa år fick dock företagets aktie att sjunka med så mycket som 8,8 procent, enligt Bloomberg (betalvägg).

#Japan #nyhetstips

Den 26 februari 2019 utbröt brand i de nya vattenrutschbanorna i vattenparken Lago Kortrijk Weide i Belgien Det skedde några dagar innan branden skulle öppnas och efter att branden startat i en grön rutschbana skedde snart en explosion.

Ryssland utfärdar en efterlysning av Estlands premiärminister Kaja Kallas. Enligt det ryska makthögkvarteret Kreml ska brottet bestå i ”fientliga handlingar” gentemot Ryssland.

Efterlysningen gäller även Estlands statssekreterare, Litauens kulturminister och flera medlemmar i Seimas, Litauens lagstiftande församling. Totalt 700 utlänningar är efterlysta.

Kallas har varit premiärminister sedan 2021 och är en av Ukrainas närmast allierade sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Donald Trump hotade allierade länder med att ge Ryssland fria händer under sin tid som president. Det sade Trump själv under ett valmöte i South Carolina på lördagen.

– Nej, jag skulle inte skydda dig. Faktum är att jag skulle uppmuntra dem att göra vad f-n de vill. Du måste betala dina räkningar, sade Trump enligt nyhetsbyrån AP.

Frågan gällde Natoländer som inte når upp till Natos mål för försvarssatsningarna. Trump, som kan bli president igen efter valet i höst, menar att dessa länder snyltar på USA.

USA:s stödpaket till Ukraina har röstats ner i senaten. Förslaget, som skulle innebära ett stöd på drygt 60 miljarder dollar till Ukraina, lades fram som ett lagförslag på totalt 118 miljarder dollar.

I det ingick bland annat också 14 miljarder dollar till Israel, humanitärt stöd till Gaza, hjälp till krigsflyktingar samt pengar för att stärka USA:s södra gräns. Senatens majoritetsledare säger att han ska få till en andra omröstning.

Man måste ju bara fråga varför i hela friden skulle man rösta ner något sånt här? Vill jänkarna spara pengar så de kan bomba ett nytt mellanösternland istället för ryssen?

Det var allmänt känt att Teslagrundaren Elon Musk tog droger tillsammans med sina kollegor i styrelsen, skriver Wall Street Journal, som hämtat sina uppgifter från några av dem som var med.

Nyligen skrev tidningen att Musk ska ha tagit droger, LSD, ecstasy och kokain, på privata tillställningar. Men nu uppger alltså tidningen att superentreprenören Musk, som också grundat rymdföretaget Space X, ska ha brukat droger tillsammans med sina direktörskollegor.

Vissa av dem uppger för tidningen att de ska ha känt en form av grupptryck, att de kände sig tvingade, för att inte reta upp honom.

Varken Elon Musk eller hans advokat har svarat på Wall Street Journals uppgifter, men efter förra gången tidningen skrev om att Elon Musk ska ha tagit olagliga droger svarade han på X:

"Vad jag än gör, uppenbarligen borde jag fortsätta", syftandes på att han skapat två av världens mest värdefulla företag.

En domare lade ner fallet tidigare i veckan, eftersom uppgifterna kan tänkas hänga ihop med att det uppstått en dispyt i styrelsen kring Elon Musks jättelön på 55 miljoner dollar.

Ett glädjande beslut tycker jag men jag hade hoppats på en hårdare retorik mo Israel (och kanske en vapenvila)

Saab har tecknat ett kontrakt med Förenade Arabemiraten avseende supporttjänster till spaningsflygplanet Global Eye.

Avtalet, som är treårigt, är värt cirka 190 miljoner dollar, motsvarande omkring två miljarder kronor, enligt ett pressmeddelande från försvarskoncernen.

– Vi ser fram emot att ytterligare stärka vårt partnerskap med Förenade Arabemiratens flygvapen och luftförsvar och ge långsiktigt lokalt stöd, säger Carl-Johan Bergholm, chef för Saabs affärsområde Surveillance.

Det turkiska parlamentets utrikesutskott sade på tisdagen ja till Sveriges ansökan om Natomedlemskap.

Frågan kommer nu att skickas vidare till nationalförsamlingen för ett slutligt avgörande. Det är oklart hur lång tid den processen kommer att ta. lång tid den processen kommer att ta. Utskottets ordförande säger enligt Reuters att frågan kan ta tid.

Beslutet stöddes av regeringspartiet AKP, dess allierade MHP och det största oppositionspartiet CHP.

Alla Nato-länder utom Turkiet och Ungern har sagt ja till Sverige.

Vattenfall säljer sin värmeverksamhet i Berlin. Den statliga energikoncernen räknar med att köpeskillingen uppgår till cirka 1,6 miljarder euro, motsvarande nästan 18 miljarder kronor, enligt ett pressmeddelande.

"Vattenfall har slutfört den strategiska översynen av sin värmeverksamhet i Berlin och har beslutat att sälja hela fjärrvärmeverksamheten till delstaten Berlin. Ett avtal undertecknades idag av båda parter", skriver Vattenfall i pressmeddelandet.

Affären måste godkännas av parlamentet i Berlin och även få klartecken från den tyska federala kartellmyndigheten för att slutföras.

"I och med försäljningen kommer cirka 1 700 medarbetare på Vattenfall Wärme Berlin AG att flytta över till den nya ägaren", skriver Vattenfall.

I uppgörelsen med delstaten Berlin siktar Vattenfall på att slutföra transaktionen under andra kvartalet 2024.

Delstaten Berlin har enligt uppgörelsen även fått en option att köpa Vattenfalls 37,5-procentiga andel i det tyska bolaget Gasag AG, som driver Berlins distributionsnät för naturgas samt flera liknande gasnät i det angränsande förbundslandet Brandeburg.

Om affären går i lås har Vattenfall gjort sig av med all fjärrvärmeverksamhet i Tyskland. Kvar i Tyskland finns då fem miljoner Vattenfall-kunder och produktion av fossilfri el från vattenkraft samt grossistverksamhet.

"Därutöver kommer företaget även i fortsättningen att satsa stort på såväl solenergi som land- och havsbaserad vindkraft", skriver Vattenfall i pressmeddelandet.

Danmark köper svensktillverkade Stridsfordon 90 för 1,8 miljarder danska kronor. Det uppgav Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen och hans svenske kollega vid en gemensam pressträff i Köpenhamn.

Stridsfordonen ska Danmark skänka till Ukraina.

"Detta är ett viktigt steg för att tillsammans med Danmark stötta Ukrainas försvarsmakt," uppger Pål Jonson i en skriftlig kommentar.

Han fortsätter:

"Vi kommer att använda den industriella förmågan för att säkerställa leveranser av nyproducerade Stridsfordon 90 till Ukraina.

Stridsfordon 90 tillverkas av BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik.

En dödsdom mot sårbara önationer och ett klimatmöte på väg mot fullständigt misslyckande. Urvattnade formuleringar om framtiden för fossila bränslen som värmer planeten har lett till ilska på klimatmötet COP28 i Dubai.

Urvattnade formuleringar om framtiden för fossila bränslen som värmer planeten har lett till ilska på klimatmötet COP28 i Dubai.

Förhandlarna stannade uppe sent in på natten till tisdagen för att försöka få till en klimatöverenskommelse som närmare 200 länder kan ställa sig bakom. COP28 slutar officiellt på tisdagen – men FN:s klimatkonferenser är ökända för att dra över en eller flera dagar.

Ingen verkar längre tro att årets möte skulle utgöra något undantag.

Den stora konflikten har kokat ner till hur man ska formulera sig om framtiden för fossila bränslen som olja, kol och naturgas som är den största boven bakom klimatförändringen. Trycket är hårt att få till ett historiskt avtal om utfasning av alla fossila bränslen, tidigare har bara kolet nämnts.

Utkast sågas

Men det senaste utkastet till överenskommelse om den så kallade globala översynen – som bedömer världens samlade klimatarbete och vad som krävs för att leva upp till Parisavtalets mål – har sågats som urvattnat jämfört med tidigare versioner.

Formuleringar om utfasning finns inte längre kvar, även om fossila bränslen fortfarande nämns. I stället står att konsumtion och produktion av fossila bränslen ska minska på ett rättvist och ordnat sätt till omkring 2050.

EU har kallat utkastet oacceptabelt. De låglänta Marshallöarna, som hotas av stigande havsnivåer, menar att det skulle vara att underteckna sin egen dödsdom. Och USA:s tidigare vicepresident, klimataktivisten Al Gore, varnar för att COP28 är "på gränsen till ett fullständigt misslyckande".

Saudiarabien lyfts fram som ett av de oljeproducerande länder som främst motsätter sig formuleringar om att fasa ut fossila bränslen.

Ett nytt utkast till överenskommelse väntas senare under tisdagen.

Varmaste året

2023 kommer att skriva in sig i historieböckerna som det varmaste året som hittills har uppmätts på jorden, med dödliga skyfall, stormar och värmeböljor.

Värre lär det bli om inte beslutsfattarna ser till att utsläppen minskar snabbt.

För att klara Parisavtalets 1,5 gradersmål, och därmed undvika de mest förödande konsekvenserna av klimatförändringen, måste de globala utsläppen av växthusgaser halveras till 2030. Hittills fortsätter de dock att öka – främst på grund av förbränningen av olja, kol och gas.

FAKTA

FN:s klimatkonferens

FN:s klimattoppmöten, COP, hålls på olika platser varje år. COP står för "Conference of the Parties" och syftar på parterna i FN:s klimatkonvention.

COP28 i hålls i Dubai i Förenade arabemiraten, 30 november till 12 december.

I Parisavtalet från 2015 enades de flesta av världens länder om att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, och allra helst under 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid. Det ska främst ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.

I samband med COP28 avslutas den första globala översynen ("global stocktake") av hur ländernas insatser och åtaganden ligger till i förhållande till Parisavtalets mål. Det är en avstämning kring hur det går i kampen mot klimatförändringarna och visar att de globala utsläppen inte ligger i linje med vad som krävs för att leva upp till Parisavtalet. Tvärtom fortsätter utsläppen att öka och fönstret för att lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 grader stängs snabbt.

Det var en gåta värdig Agatha Christie. Men nu är tomatmysteriet i rymden löst – och den huvudmisstänkte är inte längre anklagad för att ha ätit upp dyrgripen.

Pusseldeckaren fick sin inledning tidigare i år, när den amerikanske astronauten Frank Rubio slarvade bort en körsbärstomat ombord rymdstationen ISS. Den röda grönsaken – som rent botaniskt är en frukt – var en av de första tomaterna som odlats i rymden. På ISS, där kosten främst består av påsar torkad mat, är färska råvaror guld värda så när tomaten försvann försökte astronauterna på ISS lista ut vem som kunde ha stoppat i sig den.

De flesta pekade ut Frank Rubio, som var den som odlat tomaten, men som alltså också mystiskt tappat bort den. RYMDEN

– Jag lade den i en liten påse. Jag var helt säker på att jag hade förseglat den som jag skulle, men när jag kom tillbaka var den försvunnen, sade han till CNN i oktober.

Han hade då varit nere på jorden i en månad, men innan han lämnade rymdstationen ägnat många fruktlösa timmar åt att leta efter tomaten och bevisa sin oskuld.

– Jag ville mest hitta den för att kunna bevisa att jag inte gjort något.

Och nu har han äntligen friats från misstankarna.

– Vår gode vän Frank Rubio har ganska länge beskyllts för att ha ätit tomaten. Men vi kan rentvå honom, vi har hittat den, sade Jasmin Moghbeli på ISS i veckan enligt Space.com.

Var och hur tomaten hittades avslöjar hon inte, men ätbar lär den inte vara. Rubio själv sade i oktober att den förmodligen torkat till den grad att den inte längre ens skulle kunna identifieras som tomat.

Men Rubio kan åtminstone lägga mysteriet bakom sig.

Ett läckt brev från oljekartellen Opec har väckt ilska på klimatmötet i Dubai i Förenade Arabemiraten.

-Jag blev förbannad när jag läste brevet. Det är otroligt fräckt av Opec att gå fram med dessa orimliga krav, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) till SVT Nyheter.

Ett avtal där länder enas om att fasa ut fossila bränslen kan vara på väg. I ett brev som bland andra nyhetsbyrån Reuters läst, uppmanar oljekartellen Opec delegaterna från oljenationer att inte gå med på några avtal som innebär att olja ska fasas ner eller fasas ut.

Nedstängningarna i Norge under pandemin räddade mer än 2 000 liv, enligt beräkningar i en ny studie. Men det skedde till ett mycket högt pris – alltför högt, anser en forskare vid Norska Folkhelseinstituttet.

Enligt studien var kostnaderna per sparat liv i Norge under pandemin 12 miljoner euro. De som räddades var främst sköra äldre över 80 år, som också hade andra hälsoproblem.

– Kostnaden för de liv som räddades under pandemin är alltså runt 100 gånger högre än vad staten annars är villig att betala för behandling av dödliga sjukdomar hos människor i arbetsför ålder, säger Per Henrik Zahl, forskare vid Norska Folkhelseinstituttet (FHI) till Svenska Dagbladet.

I studien, som gjorts av FHI och svenska Statistiska centralbyrån, har dödstalen i Sverige och Norge mellan 2020 och 2022 jämförts.

”Större synd att skada friska människor”

Till följd av olika strategier fick pandemin olika förlopp i Sverige och Norge. I Sverige var dödstalen höga under våren 2020 samt mellan december 2020 och januari 2021. I Norge steg dödstalen från hösten 2021 och under större delen av 2022.

Per Henrik Zahl, som föredrar den svenska strategin, pekar på att dödstalen i Norge gick upp när restriktionerna släpptes.

I Norge drabbades främst barn och unga av att barnomsorg och skolor stängdes, vilket påverkade både den psykiska hälsan och inlärningen.

– Och läkaretiken säger att det är en större synd att skada friska människor, än att inte hjälpa sjuka, Per Henrik Zahl till tidningen.

En flygplats i staden Machatjkala i södra Ryssland har stängts efter att den stormats. Enligt hälsomyndigheten i regionen har ungefär 20 personer skadats.

När ett flygplan från Israel var på väg att landa stormades flygplatsen och flera personer försökte få tag i passagerare. Enligt hälsomyndigheten i regionen har ungefär 20 personer skadats.

Ska finnas skadade personer

Flygplatsen har stängts och alla flygplan som var på väg till flygplatsen har omdirigerats, enligt den ryska luftfartsmyndigheten. Flera personer har satts i säkerhet.

Flygplatsen kommer hålla stängt till 6 november.

Israel uttalar sig

Israel uppmanar nu ryska myndigheter att skydda israeliska medborgare och judar i landet.

”Staten Israel ser allvarligt på alla försök att skada israeliska medborgare och judar oavsett var”, står det i ett uttalande, enligt nyhetsbyrån Reuters

Dagestans regering skriver på Telegram att ”det inte är lätt” att stå vid sidan av och se på ”den omänskliga massakern på en civilbefolkning – det palestinska folket”, men att invånarna i delrepubliken inte ska ge efter för provokationer och inte skapa panik i samhället.